nwistrand

Att slitas mellan hopp och förtvivlan

September är en av mina absoluta favoritmånader men i år har den inte alls börjat snällt mot oss. Det har varit tyst här ett par dagar nu men efter senaste inlägget åkte jag hem för att vara hos familjen då en nära släkting har blivit väldigt sjuk. Det har självklart inte varit roliga dagar men väldigt skönt att få vara hemma och finnas där <3

Har haft fina stunder ändå i helgen, tillbringat tid i stugan, grillat och bara umgåtts. Nu är jag och Henrik hemma igen och i veckan vankas jobbmöte, förhoppningsvis jobb och sedan en hel del plugg. Sen hoppas jag bara att allt går som det ska, vilket är det absolut viktigaste. 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas